Svenska holdingbolag
Skattefrihet för mottagna utdelningar på näringsbetingade andelar
Skattefrihet erhålls på näringsbetingade andelar som huvudregel. I inkomstskattelagen finns dock särskilda undantag från skattefrihet på näringsbetingade andelar avseende investmentföretag och s.k. utdelning av förvärvade vinstmedel.
En andel är näringsbetingad om det är en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening och ägs av vissa associationsformer uppräknade i inkomstskattelagen och följer vissa villkor.
Villkoren är att andelen ska vara en kapitaltillgång och uppfylla vissa alternativa förutsättningar. Det räcker att en av tre av dessa alternativa förutsättningar är uppfyllda. Den första av dessa förutsättningar är att andelen inte är marknadsnoterad. Det andra villkoret är att ägarföretaget äger 10 procent eller mer av rösterna i det andra företaget. Det tredje villkoret är att innehavet av andelen betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.
Ytterliggare villkor är att utdelning på en marknadsnoterad andel ska tas upp om den avyttras eller upphör att vara näringsbetingad inom ett år efter det den blev näringsbetingad. Man kan kalla detta ett tidsvillkor.
Skattefrihet för utbetald utdelning
Kupongskattelagen reglerar skattskyldigheten för utbetald utdelning till utländska ägare. Det är den utdelningsberättigade som är kupongskatteskyldig, men bolaget håller inne källskatten för den utdelningsberättigade och betalar in den. Hur skattskyldigheten för kupongskatt ser ut i särskilda fall, vilka fall skattefrihet från kupongskatt föreligger samt förutsättningarna för att erhålla skattefrihet framgår vidare av en detaljerad redogörelse i kupongskattelagen.
Ett viktigt undantag från skattskyldighet att nämna i sammanhanget anser jag vara att skattskyldighet inte föreligger för en juridisk person i en främmande stat som är medlem i Europeiska gemenskapen, om den innehar 10 procent eller mer av andelskapitalet i det utdelande bolaget och uppfyller villkoren i moder/dotterbolagsdirektivet. Det är således ingen källskatt inom EU och företagsgrupper.
Skattefrihet för kapitalvinster
Även kapitalvinsten på s.k. näringsbetingade andelar är skattefri. Det framgår av 25a kap IL. Särskilda undantag från skattefrihet gäller vid avyttring av andelar i skalbolag. Villkor i övrigt vid avyttring av näringsbetingade andelar är att en innehavstid skall vara uppfylld avseende s.k. marknadsnoterade delägarrätter. Dessa regler, som kom 2003, innebar att ett moderbolag inte behövde betala skatt på kapitalvinsten av en försäljning av näringsbetingade andelar när denna vinst delas ut till moderbolaget.
S.k. kedjebeskattning undviks således. På detta sätt kan beskattningen av kapitalvinster undvikas att beskattas flera gånger inom bolagssektorn. Det blir således billigare för ett moderbolag att avyttra andelar i dotterbolag och således omstrukturera sin verksamhet när dessa tidigare beskattningskonsekvenser inte längre föreligger. Skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar är därför en mycket viktig konkurrensfaktor för Sverige som holdingbolagsland.
Svenska CFC regler
Sveriges CFC regler återfinns under kapitel 39a IL under rubriken ”Särskilda bestämmelser för delägare i vissa utländska juridiska personer”. Utländska juridiska personer som faller in under detta kapitels kriterier betraktas som ett s.k. CFC bolag. Dessa regler handlar om beskattning i vissa fall av delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster. För att anses som delägare i en utländsk juridisk person ska andelar med tillsammans minst 25 % av kapital eller röster innehas i den utländska juridiska personen under vissa villkor.
Nettoinkomsten i en utländsk juridisk person anses lågbeskattad om den beskattas lindrigare än 55 % av den svenska skatten, dvs. 55 % av den svenska bolagsskattesatsen som är 26,3 % (55 % multiplicerat med 26,3 % blir 14,445 %). Även om nettoinkomsten är lågbeskattad ska en inkomst hos en utländsk juridisk person inte anses lågbeskattad om den utländska juridiska personen hör hemma och är skattskyldig i ett område som anges i en särskild bilaga och som inte omfattas av undantagen i denna bilaga.
En delägare är skattskyldig för sin lågbeskattade inkomst i det utländska bolaget. Den skatt som betalats i det land den utländska juridiska personen är etablerad i kan dock avräknas i Sverige mot den svenska skatten.
Avdragsförbud på kapitalförluster på näringsbetingade andelar
Hur är det med en kapitalförlust? En kapitalförlust får bara dras av om en motsvarande kapitalvinst skulle beskattats. Motsatsvis gäller att om en kapitalvinst inte beskattas så finns heller ingen avdragsrätt för kapitalförlusten. Skattefrihet på en kapitalvinst och avdragsrätt för en kapitalförlust föreligger således inte samtidigt. Detta är en nackdel för ett företag. Innan lagen SFS 2003:224 trädde i kraft, som kom till stånd genom proposition 2002/03:96 ”Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar”, hade företag avdragsrätt för kapitalförluster. Regeringen uttalade i propositionen att företag kunde kringgå dåvarande system.
Dåvarande system innebar beskattning av kapitalvinster på näringsbetingade andelar. Detta system kringgicks genom att andelar avyttrades i länder som inte beskattar dem. Regeringen påpekade att detta leder till en asymmetri i beskattningen i och med att kapitalförluster fick dras av, samtidigt som en möjlighet fanns att avyttra andelarna i ett land som inte beskattade kapitalvinsten. Således kunde man tidigare uppnå det åtråvärda; kapitalvinsten skattefri samtidigt som kapitalförlusten blev avdragsgill.
Ingen källskatt på räntebetalningar till utlandet
Enligt 6 kap 7 § IL är en utländsk juridisk person begränsat skattskyldig i Sverige. Det innebär att denna utländska juridiska person bara är skattskyldig för inkomster från Sverige som finns uppräknade i 6 kap 11 § IL. I det stadgandet finns inget omtalat om att räntor för denna utländska juridiska person skulle vara skattepliktigt. Det finns heller ingen svensk lag om källskatt på räntor, som det finns en kupongskattelag om källskatt på utdelningar. Den utländska juridiska personen behöver alltså inte betala källskatt på räntor från Sverige.
Ingen källskatt på royaltybetalningar till utlandet
Utländska juridiska personer är begränsat skattskyldiga i Sverige. Den som är begränsat skattskyldig är bl.a. skattskyldig för inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige. Även ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas skall anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här. Men Sverige har dock i ett stort antal av de skatteavtal som träffats med andra länder avstått från beskattningsrätten på royaltybetalningar till förmån för den stat där den utländska juridiska personen har sitt hemvist.
Ett viktigt undantag angående royalties framgår också av Ränte/Royaltydirektivet. Reglerna är nu implementerade i svensk rätt och återfinns i 6a kap IL. För att royaltyn skall vara skattefri i Sverige ska villkoren i 6a kap 3-6 §§ vara uppfyllda. En viktig förutsättning som bör poängteras här är 6 a kap 6 § som stadgar att betalaren och mottagaren av ersättningen ska ha intressegemenskap. Med intressegemenskap enligt i detta stadgande avses att 1. ett av företagen innehar minst 25 procent av kapitalet i det andra företaget, eller 2. minst 25 procent av kapitalet i båda företagen innehas av ett annat företag som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen.
Sverige har inte underkapitaliseringsregler men dock ränteavdragsbegränsningar
Hur ska underkapitalisering definieras? Man kan definiera det som att ”bolagets upplånade kapital är oproportionerligt stort i förhållande till det egna kapitalet”. Man kan säga att anses bolag ha för mycket lån i förhållande till hur stort eget kapital bolaget har bortsett från upplånade medel, så kan bolaget anses vara s.k. underkapitaliserat. Det följer av själva ordet ”underkapitalisering” att det här handlar om att ett bolag egentligen har kapital under en godtagbar nivå.
Vad som anses vara en godtagbar nivå mellan skulder och eget kapital kan dock variera högst betydande mellan olika stater samt även mellan olika branscher. Sverige har inte några särskilda bestämmelser om godtagbart förhållande mellan skulder och eget kapital i sin skattelagstiftning. Sverige saknar dessa regler i den interna lagstiftningen.
Den lagregel i svensk intern skatterätt som dock diskuterats ifall den ska kunna anses vara tillämplig är den s.k. korrigeringsregeln i 14 kap 19 § IL. Denna regel innebär att den s.k. armlängdsprincipen tillämpas. Det betyder gällande räntan på ett lån som ges mellan två företag som har s.k. ekonomisk intressegemenskap, att räntan inte ska sättas högre än vad ett företag normalt sett anses rimligen ha satt för ränta på ett lån till ett företag där inget delägarskap föreligger mellan företagen.
Frågan är om korrigeringsregeln överhuvudtaget anses tillämplig i underkapitaliseringsfall i svensk rätt. En annan fråga är vilken betydelse OECD:s modellavtal har på den svenska korrigeringsregeln.
Den första frågan kan besvaras genom ett mycket viktigt avgörande från Regeringsrätten, som anses vägledande i svensk rätt vad avser underkapitalisering, Mobile Oil. Vad avser den andra frågan, så rör det artikel 9 i OECD:s modellavtal, som liknar den svenska korrigeringsregeln. OECD:s modellavtal är dock bara en rekommendation, det är inte bindande.
År 2008 tillkom regler om s.k. ränteavdragsbegränsningar. De placerades i 24 kap IL under paragraferna 10 a till 10 e. Senare ändrades lydelsen i 24 kap 10 a §, som stadgar vilka företag som ska anses vara i intressegemenskap med varandra.
De nya reglerna innebär att företag som är i intressegemenskap med varandra inte får dra av ränteutgifter avseende en skuld till ett företag i intressegemenskapen. Detta gäller dock bara till den del skulden avser ett förvärv av en delägarrätt från ett företag som ingår i intressegemenskapen, s.k. interna aktieöverlåtelser. Denna bestämmelse om ej avdragsill ränta tillämpas också på en skuld till ett företag som inte ingår i intressegemenskapen under vissa förutsättningar. Räntor får dock dras av i båda dessa fallen, under vissa förutsättningar vars villkor stipuleras i 24 kap IL 10 d § och 10 e §.
Det är viktigt att påpeka att dessa regler om ränteavdragsbegränsningar enbart gäller vid interna aktieöverlåtelser. En överlåtelse av delägarrätter till en extern part omfattas således inte av ränteavdragsbegräsningarna.
Mobile Oil domen
Detta mål gällde Norsk Hydro Bensin Aktiebolag (f.d. Mobil Oil Aktiebolag Sweden) som var ett svenskt bolag och dotterbolag till det amerikanska bolaget Mobil Oil Co. Av utredningen i målet framgick att bolagets verksamhet i Sverige i hög grad finansierades genom lån från moderbolaget i USA, vilket ledde till att bolagets egna kapital var ovanligt litet i förhållande till dess skulder.
Det lån som moderbolaget gav till det svenska dotterbolaget avstod moderbolaget att ta ut ränta på från 1975 till 1979. Anledningen till detta var att dotterbolaget hade dålig lönsamhet. I målet gjordes inte gällande att räntebetalningen var anmärkningsvärt hög. Korrigeringsregeln blev därför inte tillämplig på den grunden.
Frågan var därefter om den omständigheten att bolagets verksamhet i så hög grad finansierades genom lån istället skatterättsligt skall anses utgöra någon form av aktieägartillskott. Frågan var alltså om ett utomstående företag hade gett lån till detta bolag på villkor som kan anses normalt avtalas i en sådan här situation. Avvek det ifrågavarande avtalet mellan moderbolaget och dotterbolaget från vad som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende kontrahenter? Regeringsrätten ansåg att lånet inte avvek och att lånet således gavs på marknadsmässiga villkor. Räntan ansågs marknadsmässig. Inte heller den omständigheten att ett bolag har väldigt lågt eget kapital men ändå får möjligheten att ta emot stora lån, utgör grund för att tillämpa korrigeringsregeln. Därmed står det fritt att bygga upp exempelvis dotterbolag i Sverige genom att slussa in lånat kapital i dessa bolag.
Bolagsskattesatsen
Regeringen uttalade: ”Bolagsskattesatsen påverkar de multinationella företagen i deras investerings- och lokaliseringsbeslut genom att den inverkar på den genomsnittliga skattebelastningen för exempelvis ett dotterbolag i ett visst land.” Därmed är den ju även viktig för var ett holdingbolag lokaliseras. Ju lägre bolagsskatt desto mer attraktivt blir Sverige som holdingbolagsland.
Dock, inom EU är bolagsskattenivåerna avsevärt lägre än i Sverige numera. Den utveckling som skett i Europa de senaste 10 åren innebär att den svenska bolagsskattesatsen i dag ligger över genomsnittet i EU. På grund av att en sänkt bolagsskatt enligt regeringen värnar svensk skattebas genom att göra det relativt mer förmånligt att beskatta vinsterna i Sverige beslutade riksdagen genom SFS 2009:197 i 65 kap 10 § IL att sänka bolagsskattesatsen. Den statliga inkomstskatten för juridiska personer sänktes därför från 28 procent till 26,3 procent. Denna sänkning föreslogs få effekt på beskattningsår som påbörjas den 1 januari 2009 eller senare.
Det är dock viktigt att poängtera att den effektiva skattesatsen blir lägre än den formella som är på 26,3 % på grund av systemet med periodiseringsfonder. Periodiseringsfonder innebär att juridiska personer får dra av högst ett belopp som motsvarar 25 procent av överskottet av näringsverksamheten före avdraget. Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får dock dra av upp till ett belopp som motsvarar 30 procent av ett för periodiseringsfond justerat positivt resultat. Detta avdrag ska dock återföras till beskattning sex år senare.
Sverige använder creditmetoden
I OECD:s modellavtal föreslås två alternativa metoder för hur dubbelbeskattning kan undanröjas: exemptmetoden och creditmetoden. Sverige har enligt Dahlberg de senaste åren eftersträvat att använda creditmetoden. Enligt Dahlberg var tidigare dock inte exemptmetoden ovanlig i svenska skatteavtal.
Varför använder Sverige creditmetoden? Dahlberg förklarar att med creditmetoden är den utländska inkomsten skattepliktig i Sverige, men avräkning från den svenska skatten får göras med vad man erlagt i skatt i utlandet. Med exemptmetoden är dock den utländska inkomsten skattefri i Sverige. Dahlberg förklarar därför: ”Med creditmetoden uppnår man därför en garanti för att den utländska inkomsten är föremål för en skatt som motsvarar den svenska skatten på samma inkomst om den hade förvärvats i Sverige. Med exemptmetoden finns det en risk för att utländska inkomster blir beskattade med en lägre skatt än den som utgår i Sverige. Det blir fallet om den utländska skatten är lägre än den svenska.” Om skatten i utlandet är lägre är i sådant fall creditmetoden ofördelaktig för skattebetalaren. Om exemptmetoden tillämpats hade ju i sådant fall den skattskyldige enbart behövt erlägga den utländska skatten.
Skatteavtalsnätverk
Av Skatteverkets hemsida framgår att Sverige för närvarande har 86 skatteavtal med främmande stater.
Skatteutjämning inom en koncern
I Sverige har man inte möjlighet att föra vinster och förluster från dotterbolagen till moderbolaget, för att eventuell vinst endast skall beskattas i moderföretaget. I Sverige har man alltså i princip inte s.k. skattekonsolideringsregler. Men Sverige har regler om koncernbidrag. Reglerna om detta framgår av 35 kap. IL. Det förutsätts dock att moderföretaget äger 90 % av andelarna i dotterbolaget för att reglerna ska kunna bli tillämpliga, förutom övriga villkor som ska vara uppfyllda i 35 kap IL.
Vad gäller gränsöverskridande koncernbidrag har regler ställts upp av EG domstolen genom domarna Marks & Spencer och Oy AA. Dessa domar har Regeringsrätten tolkat i 10 olika fall. Regeringen har i proposition 2009/10:194 ”Koncernavdrag i vissa fall” föreslagit ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Ändringen innebar att ett nytt kapitel infördes i inkomstskattelagen, 35a kap. Dessa nya regler om koncernavdrag avses bli tillämpliga i de speciella situationer där Regeringsrätten i de 10 domarna ovan har ansett att de svenska reglerna strider mot EU-rätten.
Regeringen uttalade sig enligt följande om lagförslaget: ”Förslaget innebär att ett svenskt moderföretag får göra avdrag för en slutlig förlust hos ett helägt utländskt dotterföretag inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) om detta har försatts i likvidation och likvidationen sedermera har avslutats med en slutlig förlust i det utländska dotterföretaget som följd. Avdraget för denna förlust får dock inte leda till ett underskott i den svenska delen av koncernen. Avdraget är förenat med villkor som avser att säkerställa att det är fråga om en verklig och definitiv förlust”.
Skatteflyktsregler
I Sverige gäller lag (1995:575) mot skatteflykt. Den stadgar att vid taxeringen skall hänsyn inte tas till rättshandling om rättshandlingen/rättshandlingarna ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige.
Vidare ska den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen/ rättshandlingarna. Skatteförmånen skall också med hänsyn till omständigheterna antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet.
Slutligen skall det enligt 2 § skatteflyktslagen framgå att en taxering på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet, för att skatteflyktslagen ska bli tillämplig. Det ska påpekas att dessa villkor är kumulativa. Alla villkoren skall alltså vara uppfyllda samtidigt för att skatteflyktslagen skall bli tillämplig.
Enligt 3 § skatteflyktslagen framgår vidare att framstår förfarandet med hänsyn till det ekonomiska resultatet - bortsett från skatteförmånen - som en omväg i förhållande till det närmast till hands liggande förfarandet, skall taxeringsbeslutet i stället fattas som om den skattskyldige hade valt det förfarandet.
Man kan alltså inte bygga upp en ekonomisk konstruktion i Sverige som saknar egentlig ekonomisk rimlig mening att konstruera. Framgår det som att det är onödigt rent ekonomiskt att en viss ekonomisk struktur ser ut på ett visst sätt, så skall alltså taxeringsbeslutet i stället fattas som om den skattskyldige hade valt det förfarande som antas ligga närmast
till hands. Det förfarande som antas ligga närmast till hands är det förfarande som man antas rimligen ha valt, om man bortser från de skatteförmåner andra förfaranden hade kunnat ge.
Handelsskatt, capital duty eller stämpelskatt?
I Sverige tar man inte ut stämpelskatt vid ökning av kapital. Däremot tar Sverige enligt lag (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter ut stämpelskatt vid förvärv av fast egendom och tomträtter samt vid beviljande av inteckningar. S.k. capital duty och handelsskatt79 finns inte i svensk lagstiftning. Sverige tar inte heller ut förmögenhetsskatt. Reglerna upphävdes 2007.
Avdragsmöjligheter för vanliga förluster
Huvudregeln är enligt 40 kap 2 § IL att ett underskott av näringsverksamheten som kvarstår från det föregående beskattningsåret ska dras av i den utsträckning det inte finns några begränsningar i 40 kap IL eller i bestämmelser 2 § hänvisar till. Begränsningar gäller vid ägarförändringar enligt 40 kap 9 § med regler om en s.k. beloppsspärr och koncernbidragsspärr. Dessa bestämmelser innebär i princip att underskott till viss del inte får dras av före det beskattningsår dessa spärrar inträder.
Beskattning av anställda
Fysiska personer beskattas progressivt i Sverige. ”Med en progressiv skatt förstås att den andel som skall erläggas i skatt ökar med inkomstens storlek. Skatten utgår således med en högre procentsats över viss storlek”. Den extra skatt som utgår över viss storlek kallas för marginalskatt.
I inkomstskattelagen kallas denna marginalskatt för statlig inkomstskatt. För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en viss nedre skiktgräns, och 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en övre skiktgräns. I Sverige beskattas fysiska personer för kommunalskatt som varierar från kommun till kommun men är runt 30 %, samt ovan nämnda statliga inkomstskatt, även kallad marginalskatt eller progressiv skatt. Till detta tillkommer sociala avgifter. Mervärdesskatt dvs. moms tas ut på försäljning och köp av varor och tjänster.
Följande förklaring skall exemplifiera med hur mycket en anställd totalt sett kan beskattas. Räknar man samman de sociala avgifterna och inkomstskatterna (kommunalskatt och statlig skatt) kan de uppgå till 67 %. På en lön på 100 kr betalar arbetsgivaren 2009 närmare 31 % i arbetsgivaravgifter. En höginkomsttagare betalar sedan ca 57 % (32 % kommunalskatt och 25 % statlig skatt dvs. marginalskatt på inkomster över vissa nivåer) av löneökningen i inkomstskatter. De totala 88 (31 + 57 %) i skatter och avgifter utgör 67 % av de totala 131 som arbetsgivaren betalar i lön och avgifter, och påverkar således också skattebelastningen på företagen och därmed vad företagen kan betala ut i lön till de anställda.
Mervärdesskatt
Moms skall betalas enligt Mervärdesskattelag (1994:200). Huvudregeln är 25 %. I särskilda fall tas moms ut med 12 % av beskattningsunderlaget.
Moms inom EU är reglerat i direktiv 2006/112/EG. När det gäller holdingbolag och de transaktioner som uppkommer i holdingbolag är området mycket svårtolkat. EU:s direktiv på området är i sin tur implementerat i svenska mervärdesskattelagen. EU:s momsregler överhuvudtaget skall speglas i Mervärdesskattelagen.
Då det finns en omfattande diskussion på detta område och flertalet motiveringar till varför en hel del olika transaktioner och förehavanden i ett holdingbolag i EU skall erkännas rätten till avdrag av moms eller ej respektive eventuell skyldighet till momsbeskattning, är det här bristfälligt att försöka ge ämnet en rättvisande bild med det korta utrymme som kan ges till förfogande. Därför väljer jag enbart att i någon mån öppna upp ögonen för läsaren att det här föreligger omfattande spörsmål som bör analyseras från fall till fall när ett holdingbolag upprättas. Det är oerhört viktigt att göra denna analys för att se hur EU:s momsregler och principer påverkar.
För att i varje fall nämna lite kortfattat, så är en viktig EG dom i sammanhanget C-60/90 Polysar. Principen som kom till uttryck i Polysar är att enbart ett innehav av aktier i ett holdingbolag inte skall momsbeskattas. Ben Terra tolkar rättsfallet som att ”utdelningar och antagligen försäljning av aktier faller utanför momsdirektivets ram”. Enligt en annan EG dom, C-89/81 Hong Kong Trade Development Council, så är ett holdingbolag inte skyldig att betala moms överhuvudtaget, om ledningen i holdingbolaget inte tar emot någon ersättning. I EG domen C-155/94 Wellcome Trust, uttrycktes dock vissa undantag på att innehavet och försäljningen av aktier inte skulle vara föremål för momsbeskattning. Régie dauphinoise. Ett annat viktigt fall är EG domstolens ståndpunkt avseende räntor, som diskuterades i EG domen C-306/94. I Polysar uttryckte domstolen en mening som har gett upphov till omfattande diskussion. I EG domarna C-142/99 och C-102/00 Welthgrove, kom denna svårtolkade delen av slutsatsen i Polysar upp till bedömning. Andra viktiga rättsfall avseende moms i holdingbolag är exempelvis C-77/01 EDM.
En fråga som är av intresse i holdingbolag är om rättighet i landet ifråga finns för s.k. gruppbeskattning (eller gruppregistrering) för moms. Enligt art. 11 momsdirektivet, 2006/112/EG, är det ”upp till varje enskilt medlemskapslands egen bestämmanderätt om de vill behandla associerade företag, etablerade inom en medlemsstats territorium, som ett enskilt skattesubjekt, även om de är juridiskt oberoende, förutsatt att de är nära bundna till varandra genom finansiella, ekonomiska och organisatoriska kopplingar”.
Ben Terra säger att inte alla medlemsstater använder denna möjlighet till gruppregistrering. I Sverige finns möjligheten till gruppregistrering, så kallad mervärdesskattegrupp. Detta gäller endast finansiella företag.
Uppd. t.o.m. 2010-10-27
Skrivet av John Knutsson, jur. kand. specialisering internationell skatterätt
